Den fjärde juni

Det är nu exakt tjugo år sedan "Folkets befrielsearmé" krossade demokratirörelsen och sköt ned obeväpnade demonstranter på Pekings gator. Det är fortfarande oklart hur många som fick sätta livet till, men initierade bedömare hävdar att siffran bör ligga mellan 400 och 800 dödsoffer, och då räknar vi inte in alla dem som föll offer för regimens hämnd utanför huvudstaden. Den 4 juni ledde till en ommöblering i kommunistpartiet och att den politiska reformprocessen stannade av totalt.

Nu har den svenska pressen börjat uppmärksamma tjugoårsminnet och ute i bloggvärlden börjar det poppa upp inlägg här och där. Nästan allt som kan sägas om fjärde juni har redan sagts och jag har inte så mycket att tillägga mer än mina egna tankar. Det som stör mig mest är allt tal om att Kina har gått vidare och att ingen längre bryr sig om fjärde juni. Om så vore fallet skulle inte regeringen göra allt den kan för att tysta ned diskussionen genom att släcka ned delar av cyberrymden. Jag kommer att hålla ögonen öppna och kommentera nyhetsflödet.