lördag 4 december 2010

Kremlologi

En av de mest upphaussade nyheterna som dykt upp i kölvattnet på den senaste Wikileaks-affären var uppgiften att Kina börjat tröttna på Mordkorea och kunde tänka sig en återförening av den koreanska halvön. Svenska bloggare som Niklas och Jojje slickade i sig nyheten som en liten chokladbit och Dagens Nyheter rapporterade att Kina höll på att omvärdera sin inställning till Mordkorea. Sedan inträdde baksmällan. Olika experter dömde ut uppgifterna som varande vanligt diplomatskvaller och knappast några uttryck för någon officiell policy. Och om någon tvivlade på att Kinas ledning trots allt stöder Mordkorea så smälte de dubierna bort när Wu Bangguo besökte den lilla republiken och försäkrade världen att förhållandet mellan Kina och sin vasallstat aldrig varit bättre.

Det upphör aldrig att förvåna mig att så många människor glömmer bort att Kina styrs av ett Kommunistparti och att alla viktiga beslut fortfarande fattas i politbyrån och dess ständiga utskott. Allt för ofta låter sig västerländska bedömare distraheras av alla de utbildade, världsvana och sofistikerade människor man kan möta både i stat, näringsliv och parti i dagens Kina. Jag vet inte hur många gånger jag har stött på folk som återkommit från en Kinaresa och som med utropet "dom är ju så öppna!" förklarat att en ny reformera är stundande. Problemet är bara att de flesta av dessa "nya kineser" nästan alltid befinner sig på mellannivå och att de med all sannolikhet kommer att befinna sig där så länge det politiska systemet förblir detsamma. Till exempel är Kina idag begåvat med en av de mest välutbildade diplomatkårerna i mannaminne, men de utformar inte Kinas utrikespolitik utan är budbärare för den politik politbyrån redan beslutat om. Kinas nuvarande utrikesminister sitter endast centralkommittén tillsammans med 2o4 andra ledamöter, vilket gör honom till en springpojke i sammanhanget.

Om man ska göra politisk karriär i Kina blir man inte företagare, professor eller diplomat. Nej, man tjänstgör djupt inne i partiapparaten i många par år och får litet blod på händerna, gärna i problemregioner i västra Kina. Fråga Hu Chunhua, en av de personer som identifierats som tillhörande den "sjätte generationen" ledare i KKP. Han är inte någon utlandsutbildad yuppie utan en lojal fotsoldat i partimaskineriet med en biografi som är slående lik Hu Jintaos: flera år i ungdomsförbundet och sedan partisekreterare i olika tuffa regioner som Tibet och Inre Mongoliet.

Det är därför det kinesiska ledarskapet ser ut som det gör - faktum är att Kina inte haft en ledning som är mindre utsatt för intryck utomlands är dagens toppskikt. Om man går igenom biografierna på de dryga tjugotalet ledamöter i politbyrån är det idel pålitliga politruker och militärer. Inga företagare, akademiker eller diplomater. Det finns bara en kvinna och en som tillhör en etnisk minoritet. Och den ende som studerat utomlands gjorde det vid det välrenommerade Kim Il Sung-universitetet. Bara den uppgiften borde räcka för att inse hur osannolikt det är att Kina skulle "fimpa" Pyongyang.

Om bara journalistkåren tog kremlologin på lika stort allvar som de gjorde under Kalla kriget, så skulle de kunna avgöra vilken vikt ett uttalande från en kinesisk politiker har genom att ställa en enkel fråga: var befinner sig han eller hon i partihierarkin? Det finns databaser man kan kolla. Att det ska vara så svårt.

18 kommentarer:

Anonym sa...

Det är smått irriterande att du inte förstår vad min sida handlar om. Jag slickar inte i mig några nyheter. Jag återger blott vad som skrivs om Kina och Asien i media världen över.

Alla behöver inte, som du, ventilera sina rabiata åsikter efter att ha läst någonting. Somliga nöjer sig med att återge vad andra sagt, så att läsare själva kan forma sin uppfattning efter det, snarare än att i största möjliga grad försöka styra och övertyga sina medmänniskor..

En professor vid University of Hong Kong, och tillika en av grundarna av Wall Street Journal, sade i klassen till oss en gång: "Läsarna skiter i dig och vad du tycker. De vill veta vad som egentligen har sagts och gjorts."

Hade jag velat argumentera för eller emot något hade jag valt ett annat yrke: debattör, politiker eller varför inte handläggare på försäkringskassan.

Nu ser jag det dock som min viktigaste uppgift att leta reda på fakta, och sedan presentera dem på ett objektivt vis.

Hemulen sa...

Skillnaden mellan dig och mig är att jag vet att objektivitet och neutralitet inte är samma sak. Och så tar jag inte mig själv på så himla stort allvar.

Anonym sa...

Så vad är du då - objektiv eller neutral?

Hemulen sa...

Jag försöker vara objektiv i bemärkelsen "saklig", men det förhindrar inte att jag tar ställning. Vissa saker kan man inte vara neutral inför.

LiLi sa...

Eftersom du (Hemulen) bara gräver ut den negativa biten från det som andra skriver och sedan ofta vrider till det så det ska passa din vinkling så tycker jag det är att töja väl mycket på begreppen att kalla dig för "objektiv i bemärkelsen "saklig" ". Du tar upp viktiga ämnen - men du presenterar det ofta på en låg nivå eftersom du felciterar (alt. medvetet misstolkar) för att få till ditt budskap.

Hemulen sa...

@Li Li

...och kan man få ett par exempel på felciteringar jag gjort mig skyldig till?

Wukailong sa...

Om man läser läckan noggrant ser man att det är en sydkoreansk diplomat som uttalat sig om vad kinesiska diplomater antytt till honom - så det är knappast något tydligt kinesiskt avståndstagande mot Nordkorea. När jag läste det funderade jag på om det kunde vara så att sydkoreanen bredde på lite extra för att ha något positivt att presentera till sina chefer. (Kan det också vara så att en massa utländska journalister inte såg problematiken eftersom de inte kan skilja på sydkoreanska och kinesiska namn?)

Annars är det, apropå kremlologi, intressant att notera att det ofta är de värsta hökarna som åker till Nordkorea för att visa sitt stöd. Zhou Yongkang var på besök under militärparaden nyligen, där han höll hand med Kim Jong-il, och Wu Bangguo gick ju ut hårt förra året med att det aldrig någonsin ska införas flerpartisystem, så det är ganska passande att han åker dit.

Jag tycker Niklas har poänger ibland men han verkar helt borta när det gäller Kinas inställning till Nordkorea. Han verkar tro att Kinas regering bara omfamnar kapitalism och att resten ger sig självt. Så enkelt är det ju knappast.

Hemulen sa...

@Wukailong

Håller med. Jag tror många bedömare befinner sig i förnekelse när det gäller Kinas förhållande till Nordkorea. Ibland undrar jag om det inte är så att "hökarna" uppmuntrar Nordkoreas beteende för att sätta press på "duvorna" i Kina och även USA.

I alla fall läste jag just en av de bästa analyserna jag sett i SCMP ("Ties that bind"), där Zhu Feng menar att Kinas politik gentemot Nordkorea är djupt irrationell och knappast kommer att förändras på ett tag.

Wukailong sa...

Om någon händelsevis tror att jag ljuger om Zhou Yongkang och Kim Jong-il finns en fin bild att beskåda här: :)

http://lewis.armscontrolwonk.com/archive/3029/3029

Wukailong sa...

Hemulen: Intressant. Hittade för övrigt artikeln här.

Anonym sa...

Jag kan i alla fall ge ett halvdussin exempel på då du felciterat mig, för att passa dina syften. Därmed har jag även svårt att tro att allt du skriver i dina inlägg är sant/nyanserat, tyvärr.

LiLi sa...

Ja, och utöver Jojje så tycker jag du även har skruvar till Christer i Beijing ibland. Nicklas är nog även drabbad endel.

Hemulen sa...

Halvkvädna visor är det ni kommer med och inget annat. Och jag som trodde att mitt största problem var att jag "förvrängde" fakta som hade med Kina att göra, inte andra bloggar...

之乎者也 sa...

Ja, herreminje…

Alltså, det finns vissa historiska och förlegade ideologiska band mellan Nordkorea och Kina. Men Nordkorea är inte tudi och Nordkorea är inte kineser.

Det enda av relevans är, när allt kommer omkring, således realpolitik. Kina håller Nordkorea om ryggen som en buffert mot alltför stort amerikanskt inflytande i regionen, inget annat.

Om Nordkorea innebär mer problem än den bufferten innebär fördelar kommer Kina att avsäga sig banden med Nordkorea, vilket är vad som håller på att ske just nu.

Det är visserligen så att politbyrån söker konsensus kring de frågor som sedan läggs inför folkkongressen (inte helt olikt hur beslut i Sverige fattas i de inre kabinetten och därefter med partipiskans försorg genomdrivs i riksdagen), men det är verkligheten som formar den konsensus utskottet hamnar i; det är en flytande verksamhet med förankring i verkligheten.

Förändras verkligheten måste således politbyrån ta hänsyn till det. Man kommer inte att ge upp ekonomisk tillväxt och stabilitet i regionen för att hålla en komplett galning om ryggen av ideologiska skäl!

Skärp till er lite nu.

Anonym sa...

Men även du måste ju fatta, att om du förvränger vad andra säger, rycker saker ur sitt sammanhang etc., så tappar man också förtroende för vad du skriver i andra frågor.

Wukailong sa...

Niklas: Du verkar resonera som så att det som är logiskt måste med nödvändighet ske. Nu säger du att politbyrån håller på att söka konsensus inför att bryta banden med Nordkorea. På din gamla blogg sade du att Kina var på väg att göra statskupp i Nordkorea (i inlägget "Den galna hunden i Pyongyang", om jag minns rätt).

Det är möjligt Kina kommer att bryta banden med Nordkorea i framtiden, men det förutsätter också en kraftig ideologisk förändring. Kommunistpartiet styr inte bara med ekonomin i sinne, de är också ute efter att behålla makten (ekonomin är snarast ett hjälpmedel för detta), och då kan man inte göra omsvängningar i ett svep. Att "fimpa" Nordkorea skulle vara farligt på flera sätt, inte bara stabilitetsmässigt i regionen.

Dessutom består inte KKP bara av en massa rationella ekonomer, hur gärna man än vill tro det. En stor grupp är gamla konservativa överliggare från 1989. De ville helt och hållet stoppa reformerna mellan 89-91. Nu försöker de istället hålla tillbaka politiska reformer och se till att de statliga företagen har så stor makt som möjligt.

Hemulen sa...

Niklas,

Nå, nu påpekade Zhu Feng i nämnda artikel att sedan Kina etablerade relationer med Sydkorea 1992 har handeln vuxit enormt och är nu 70 gånger större än handeln med Nordkorea. Om det nu är så att Kina var en pragmatisk stormakt med främst ekonomiska intressen så borde en omsvängning till förmån till Sydkorea börjat för länge sedan. Vet du något som vi andra inte vet?

Jojje,

Jaha, så när allt kommer omkring handlar debatten om hur jag bemött dig. Ett klassiskt fall av 以己度人.

Wukailong sa...

Kan rekommendera den här länken om de 10 vanligaste Kina-myterna:

http://www.newyorker.com/online/blogs/newsdesk/2010/12/the-top-ten-china-myths-of-2010.html