tisdag 29 december 2009

Siffernoja och genomsynlighet

Den kinesiska regeringen struntade i omvärldens vädjanden och avrättade Akmal Shaikh i natt. Det är en tragedi av stora mått. Det fanns både lagrum och prejudikat för att benåda Shaikh, men det skedde alltså inte. Jag är så arg att jag har svårt att hitta orden, men jag ska göra ett försök.

Det tråkiga med dödsstraffet är inte bara straffet i sig, utan också den cynism som det framkallar hos folk. En av mina bloggrannar menar att det är orättvist att kritisera Kina för dödsstraffet eftersom Kina har ett genomsnittligt antal "avrättningar per capita" globalt sett. I ett så stort land som Kina kan man säga vad man vill genom att använda per capita-uppgifter. Det är därför ekonomer och andra siffernissar älskar dagens Kina. De kan tala med obestridd auktoritet om vilket kinesiskt problem som helst utan att kunna ett ord kinesiska eller ha bott i landet. Vill man överdriva något multiplicerar man med 1,3 miljarder och problemet blir stort. Och om man vill underdriva något dividerar man med 1,3 miljarder och problemet blir en statistisk nullitet. Voilà!

Jag har inget till övers för den typen av resonemang. När jag gjorde lumpen för länge sedan tvingades jag en gång lyssna till ett kompanibefäl som hävdade att Stalin var en värre diktator än Hitler genom att hänvisa till något slags sifferakrobatik. "Folkmord per capita". Smaka på den.

Men det kan ju vara på sin plats att påpeka att det finns inga exakta siffror över antalet avrättade i Kina. Sådana uppgifter är statshemligheter och nästan alla siffror som dyker upp i media kommer från uppskattningar som gjorts av olika människorättsorganisationer. Den kinesiska regeringen tillåter överhuvudtaget ingen självständig verifikation av några som helst statistiska uppgifter om Kina. Vi vet till exempel inte vad 2009 års tillväxtsiffror i Kina egentligen består av. Och ett av skälen till att den kinesiska regeringen inte ville göra några åtaganden om utsläppsminskningar var att man motsatte sig varje form av självständig verifikation.

Där har vi det kinesiska kommunistpartiets version av den nya världsordningen efter Bush i ett nötskal. Med hjälp av de demokratiska ländernas genomsynlighet ska det kinesiska kommunistpartiet kunna skåda djupt in i våra samhällen och påverka oss. När den kinesiska regeringen känner sig hotad tvekar den inte att organisera demonstrationer i väst och att använda västmedia för att föra ut sin version. Men man vill inte ha en jämn spelplan. Man vill inte låta oss skåda in i Kina och påverka landet på samma villkor. Detta är ohållbart och 2010 kommer att bli det året när den frågan kommer upp dagordningen.

Så nej, det är inte hyckleri att kritisera en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd och världens största diktatur för att missbruka dödsstraffet. Det är helt i sin ordning. Ingen förväntar sig att Kina ska bli en fungerande demokrati över en natt eller att man ska avskaffa dödsstraffet för alla brott. Men Kina är en del av världen nu och vi har rätt att ställa den kinesiska regeringen till svars för sina gärningar på samma sätt som vi kritiserar andra länder. Vi kan inte vänta på att resten av världen ska vara perfekt innan vi kritiserar Kina.

Inga kommentarer: