Lär av Kina!

Bortsett från en del motstridiga rykten om Geelys planer för Volvo har det varit märkligt tyst kring Geelys förmodade köp av Volvo den senaste tiden, en affär som precis före jul ansågs vara klar. Nu uppger Rapport att den kinesiska staten ännu inte har bestämt sig för om den ska stödja köpet och företrädare för den svenska regeringen betonar i samma inslag att garantier för att jobben stannar i Sverige krävs för att man ska ge klartecken för ett lån från Europeiska investeringsbanken.

Det finns ett utbrett motstånd mot Geelys planerade köp av Volvo här i Sverige, men varför skulle den kinesiska staten hysa några som helst betänkligheter mot affären? På kort sikt skulle ett kinesiskt ägande av Volvo vara en propagandaseger för den kinesiska staten och ytterligare ett bevis på Kinas politiska och ekonomiska styrka. Men det en finns högst rationell förklaring till varför den kinesiska staten skulle sätta stopp för affären. Medan Geely förvaltar varumärket Geely och nu även vill förvärva varumärket Volvo, så är det den kinesiska statens skyldighet att försvara varumärket Kina. Just nu är Kina inte känt för att på egen hand kunna framställa kvalitetsprodukter, utan snarare för att vara ett låglöneland som ibland tillverkar farliga produkter och där det finns ett mycket dåligt skydd för upphovsrätten. Ett köp av Volvo skulle vara en del av den kinesiska statens strävan att förvärva tillgångar utomlands och var tänkt att symbolisera att Kina gjort ett nytt steg upp i näringskedjan.

Men den kinesiska staten kan varken garantera att jobben stannar kvar i Sverige eller att varumärket Volvo bibehåller sitt värde under kinesiskt ägande. Tvärtom finns det mycket goda skäl att misstänka att Geely skulle flytta större delen av produktionen till Kina, trots alla löften om motsatsen. Att Geelys grundare gjorde sin första affär genom att utvinna silver ur framkallningsvätska ger knappast intryck av att vara den typ av långsiktig ägare Volvo behöver!

Ett flytt av Volvo till Kina skulle försämra tilltron till kinesiska utlandsinvesteringar och innebära ett hårt slag för varumärket Kina, som riskerar att förknippas med ren kapitalförstöring. I det här läget är det fullt rimligt att slå till en taktisk reträtt och istället satsa på att konsolidera biltillverkningen på hemmaplan, med målsättningen att Kina kommer att kunna utveckla egna konkurrenskraftiga bilmärken. Därför är det sannolikt att affären inte går igenom, och det är bra både för Sverige och för Kina. Dessutom behöver Volvo PV en bättre ägare än Ford och Sverige behöver en regering som har en riktig industripolitik. Där kan vi faktiskt lära oss av Kina.