Med anledning av sommartiden nu slutar har Krister i Peking har ett liten utbrott mot denna företeelse. Jag har inget emot vare sig sommartid eller tidszoner, utan anpassar mig därefter. Däremot har jag litet svårt att acceptera hans argument varför tidszoner är av ondo:
Vi har även en del länder, t ex Kina som geaografiskt sträcker sig över 5 tidzoner och ändå har en gemensam tid - och det fungerar.
Jojo. Smaka på den. Fungerar för vem? Hade han velat förklara varför en enda tidszon är bra kunde han ju nämnt Indien, där hela landet följer en slags genomsnittstid för centrala Indien. Så är det ju inte riktigt i Kina, som är betydligt större. Där följer hela landet Pekingtiden, alltså en tidszon som ligger i landets östligaste delar. När klockan egentligen är 5.30 i Kashgar, så visar klockorna 8.00. Folk blir alltså påminda varje dag om att det är Peking som bestämmer. Centralism när den är som värst. Men det är klart, under fascismen går ju tågen i alla fall i tid.
(Så här hade Kina sett ut om man följt tidszonerna:)
Hållbarhet hos skandinaviska möbler: Så håller de längre
21 timmar sedan
11 kommentarer:
Allt man gör i Kina är rätt, har du lärt dig det än? ;-)
Om nu tidsskillnader är ett sådant problem, varför inte avskaffa dem helt över hela världen och bara köra Greenwich Mean Time über alles? Jo, men det vore ju fiffigt. Ingen behöver bekymra sig om tiden för nattbussarna någonstans!
Det läskiga är att det faktiskt finns folk som tycker att "Kina har alltid rätt". Det blir vanligare och vanligare.
För att återgå till Kina så finns det en inofficiell lokaltid i Xinjiang, som ett slags tyst protest. I Tibet har jag dock inte observerat något motsvarande vad nu det beror på.
Men jösses, klockslag är bara en relativ markör för tid, något man anpassar sig till allteftersom vilken standard som gäller. Det finns inget naturligt i vare sig ett 24-timmarssystem eller ett 60-minuterssystem, inte heller att dygnet börjar godtyckligt mitt i natten eller att en arbetsdag börjar klockan 8.
Man skulle lika gärna kunna ha lokala förordningar som definierar den normala arbetsdagen mellan klockan 5 och 14, men en sådan ordning vore förstås omöjlig i ett byråkratiskt och centralistiskt fackstyrt system som Sverige.
Jag säger därmed inte att Kina har "rätt" eller "fel" i detta, bara att din tolkning utgår från ett visst synsätt som är helt godtyckligt.
För övrigt var hela Sverige indelat i ett myller av tidszoner för inte allt för länge sedan. Och jag tvivlar på att klockor överhuvudtaget fanns eller spelade någon roll i Tibet innan Kina moderniserade regionen.
*end rant*
@Hemulen
Läs om, Läs rätt - du har inte förstått innehållet!
Jag argumenterar inte mot tidszoner, och antyder inte på något sätt att "tidszoner är av ondo".
Jag argumenterar om att ställa klockan fram och tillbaka två gånger om året. Det är något helt annat.
Det är sommartidsomställningen som är "av ondo".
@之乎者也
Tsk, tsk. Spela inte naiv, du vet bättre. Visst är det så att tidsmarkörer är godtyckliga, men poängen är att godtycket kommer från Zhongnanhai, utan hänsyn till lokala förhållanden. Det är folk i Kashgar och Ngari som sedan får tråckla ihop lösningar så att deras arbetsdagar passar in i dagens soltimmar.
@Krister
Jag vet vad du skrev, men jag kritiserar din inställning att det som funkar i Peking automatiskt är bra för hela Kina.
Hemulen bestämmer gärna själv vad andra säger..
@Jojje
I accept your apology.
Niklas, det finns tydliga praktiska fördelar med tidszoner. Visst finns inget av naturen givet i 24-timmars- eller 60-minuterssystem. Men när vi nu har dem är det rätt praktiskt att fortsätta följa dem. Men för all del, inget hindrar väl dig att i sann Dougherty-anarkistisk anda skapa både egna tidssystem och tidszoner. Be my guest. Alla i ditt parti kan ju följa dem, förslagsvis. Tidszoner är ju som bekant politiska.
Vill bara meddla att denna blogg är inte intressant att läsa längre. För att man visst slutsatsen innan man börjar läsa. Hur kul är det? Synd att med den kunskap du har vill du endast sprida hat.
@Anonym
Synd att du tycker så, det gör mig litet ledsen faktiskt. Det finns numera en hel del bloggar om Kina på svenska som fokuserar sig på mer positiva aspekter av dagens Kina och jag länkar till dem just därför att jag vill uppmuntra till vidare läsning: Bokberget skriver om kinesisk litteratur, Krister i Peking skriver personligt om sina erfarenheter och Jojje följer det kinesiska nyhetsflödet tätare än jag. Och det är bara bra, för min blogg kan inte tillfredsställa alla behov. Men jag tycker tyvärr att det finns behov av hårdare granskning av kinesisk politik och det är där jag valt att sätta i stötarna med min begränsade tid. Ibland träffar jag rätt, ibland inte.
Om det vore så att det fanns en handfull svenska bloggar som skrev insatt och kritiskt om kinesisk politik på samma sätt som det skrivs om USA, Mellanöstern eller Sverige, så skulle det finnas ett mindre behov av min blogg. Men just nu finns det bara en Kinabevakning och jag har inte tid att hålla bloggen på den nivå jag skulle vilja. Därför har min blogg alltid stått öppen för gästinlägg, men få har utnyttjat den möjligheten. Om du vill skriva något eller om du har konkreta synpunkter på det jag skriver kan du alltid skriva ett mejl. Jag svarar.
Något sent, men jag kan intyga att fallet med tidszoner i Kina verkar förefalla vara som man kan föreställa sig, de i väst stiger helt enkelt upp senare och går också från jobbet senare, allt för att vara i synk med Peking och öst.
BYRON
Skicka en kommentar