Skrämmande flathet mot Peking i Sydafrika

Nyhetsflödet rullar på och jag har inte riktigt haft tid att hänga med den senaste tiden. Den mest uppslagna Kinarelaterade nyheten just nu handlar om Sydafrikas vägran att ge visum till Dalai Lama, så att han skulle kunna närvara vid ett fredskonferens för tidigare fredspristagare. Tydligen har den kinesiska regeringen utsatt Sydafrika för starka påtryckningar att inte släppa in Dalai Lama och som en konsekvens har den norska nobelkommittén valt att hoppa av samarbetet inför mötet, vilket i sin tur lett till att hela konferensen ställts in.

Med tanke på omvärldens flata agerande i Tibetfrågan förra året har den kinesiska regeringen uppenbarligen fått ökat självförtroende att utöva påtryckingar på utländska regeringar och vi kommer med all sannolikhet att se mer av sådana här nyheter i framtiden. Den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen har uttryckt förhoppningar att få träffa Dalai Lama under hans besök i Danmark senare i år. Kommer Danmark stå på tur för påtryckingar från Peking eller kommer den kinesiska regeringen se åt ett annat håll? Hur kommer Sveriges ordförandeskap i EU att agera när den ställs inför liknande situationer?

Jag tycker det är ett riktigt beslut att ställa in toppmötet i protest mot de sydafrikanska och kinesiska regeringarnas agerande. På så sätt markerar man att bollen nu är på Pekings planhalva och att det är upp till den kinesiska regeringen att tala om för omvärlden varför man inte ens kan tolerera en diskussion Dalai Lama. Det är möjligt att den kinesiska regeringen kammar hem poäng inför en nationalistisk hemmaopinion, men utanför Kina finns det stor oförståelse mot detta agerande. Är det så här Kina ämnar att utöva globalt ledarskap?

Och det är tragiskt att just den sydafrikanska regeringen visar en sådan flathet mot Peking. Under apartheidregimens mörkaste år hade ANC stor hjälp av stöd från omvärlden och sydafrikanska kämpar fick ofta resa runt i olika länder för att berätta om förtrycket i Sydafrika. Om inte omvärlden hade lagt sig i Sydafrikas "interna angelägenheter" och gett sitt stöd till anti-apartheidrörelsen hade det med all sannoliket tagit betydligt längre tid att avskaffa apartheid. Nu är det Sydafrikas tur att hjälpa andra förtryckta folk.

Den som är intresserade av att läsa mer om Tibet rekommnderas att ta en titt på historikern Tsering Shakyas läsvärda artikel om den kinesiska koloniala propagandan i Tibet och hur den berövar det tibetanska folket sin röst.