tisdag 10 mars 2009

Liberalismen och Tibet

Den svenska bloggosfären kan du bevittna sitt första rejäla hjärnsläpp i Tibetfrågan. Det som förvånar mig är att attackerna på tibetanerna, för det är vad det handlar om, kommer från liberalt håll. En gång i tiden var det maoister som försvarade Folkrepubliken Kinas politik i Tibet och annorstädes, oavsett vilka krumbukter regimen gjorde. Idag är det ortodoxa marknadsliberaler, som fått för sig att begrepp som "framsteg" och "modernisering" är entydiga begrepp, som ylar med vargarna och uttrycker sitt stöd till Kinas regering. Det är kanske inget konstigt. En gång i tiden stod många liberaler i främsta ledet och försvarade Japans, Frankrikes och Englands civlisationsprojekt i Asien och struntade högaktningsfullt vad de koloniserade folken tyckte. Kanske är cirkeln nu sluten. Det vore tråkigt. För fyrtio år sedan kunde socialdemokrater och liberaler ändå skilja på sin avsmak för kommunismen och sitt stöd för de vietnamesiska folkets rätt till självbestämmande. Men nuförtiden räcker det med att påminna liberaler om att Dalai Lama är buddhist för att få dem att glömma idén om folksuveräniteten.

Blogge Bloggelito ar lagt upp en snygg tidslinje som visar att Tibet är en omistlig del av "Kina" sedan 1200-talet, vilket råkar vara den officiella kinesiska linjen. Jag har redan tagit upp den komplicerade frågan om Tibets historiska bakgrund på andra ställen och tänker inte upprepa mig. Det som är slående i Blogges historiesyn är han inte frågar sig från vems perspektiv historien är skriven. Jag är inte någon nihilist när det kommer till historiska källor, men man frågar sig hur Blogges tidslinje skulle se ut om den var baserad på nepalesiska, mongoliska eller tibetanska källor. Skulle manchuernas (inte "kinesernas") invasioner av Tibet på 1700-talet då tolkas som en befrielse? Varför är "kinesisk" kontroll av Tibet legitim, medan britternas intrång ett uttryck för imperialism? Och vad har fältslag för 250 år sedan för betydelse om det tibetanska folket av allt att döma inte vill vara en del av Kina? Borde det inte vara varje liberals plikt att stödja tibetanernas rätt att uttrycka sina strävanden, även om vi kan känna reservationer inför frågan om hur stort Tibet bör vara eller om självständighet. Jag ställer frågorna i öppen form för jag har inga illusioner om att de kommer att besvaras.

4 kommentarer:

Wukailong sa...

Jag skulle inte fästa för stor uppmärksamhet på vad Blogge skriver, då han verkar ta upp en viss åsikt och aldrig släppa den (dessutom upprepar han mest kinesiska slagord i vissa frågor, som det här med 土地). Det spelar ingen roll vilken åsikten är, och hans kunskap om Kina är gansk skev. Å andra sidan skulle jag rekommendera de som inte känner till den rådande ideologiska bakgrunden i Kina att läsa igenom hans litania.

Hemulen sa...

Ja, jag vet, men Blogge är ett exempel på en oroande förändring i Kinasynen de senaste 9-10 åren. På 90-talet fanns det förvisso "sinofiler" som försvarade Kinas kontroll av Tibet, men få var beredda att ta steget fullt ut och hetsa mot tibetanerna som folk och kultur. Numera är detta ganska accepterat och det oroar mig.

Chen sa...

Vad menar du med "första rejäla hjärnsläpp"? Jag tycker att han brukar släppa taget om hjärnan rätt ofta... Det är litet synd om honom faktiskt. Om man kan ägna så mycket tid och möda åt att hata som Blogge gör så mår man nog inte särskilt bra.

Hemulen sa...

Du har rätt, jag uttryckte mig kanske litet väl milt. Han senaste utbrott mot Dalai Lama var ganska magstarkt och för tankarna till rödgardisterna i Kina på 60-talet. Jag undrar också var dessa känslor egentligen kommer ifrån.