Tystnaden sänker sig över det tibetanska nyåret

Idag infaller som sagt det tibetanska nyåret i tysthet. Det svenska nyhetsflödet domineras just nu av flygkraschen i Holland, kronprinsessans kommande giftermål och Obamas extrainsatta tal inför kongressen. Vi ska inte vänta oss några rubriker om Tibet, eller Kina heller för den delen.

Rörelsen att bojkotta det tibetanska nyåret, för att högtidlighålla minnet av upproren 1959 och 2008, har av allt att döma spritt sig på den tibetanska högplatån, men eftersom det egentliga Tibet och kringliggande tibetanska områden är stängda för den utländska pressen är det svårt att få någon klarhet i vad som sker just nu. Stora truppförflyttningar in i området har skett och telekommunikationerna har avbrutits på sina håll, allt för att isolera och splittra den tibetanska befolkningen. Spridda protester och sammanstötningar mellan tibetaner och myndigheterna har inträffat, men intrycket man får av till exempel de här bilderna är ett Tibet under militär ockupation.

Samtidigt som detta sker har omvärlden vänt Tibet ryggen av valt att titta åt ett annat håll. Den svenska tibetkommittén och den tibetanska gemenskapen i Sverige uppmärksammar idag bojkotten av det tibetanska nyåret, men annars är Sverige dödstyst. Den enda krusningen på ytan är en kort interpellation i riksdagen förra veckan, men mig veterligen har varken Reinfeldt eller Bildt sagt en stavelse om detta. Till mångas besvikelse valde även Hillary Clinton att hålla en låg profil under sitt första Kinabesök häromveckan. Jag förstår att det finns annat att rapportera om just nu, men tystnaden skrämmer mig.

Uppdatering: DN:s Torbjörn Petterson har just publicerat ett reportage från staden "Shangri-la" i Yunnan-provinsen, en av få tibetanska städer dit journalister kan resa. Mycket läsvärt. Mer om detta senare.